.

Jag har alltid varit en planerare, en ordningsam planerare, numera kan jag inte tala till punkt innan jag tänker på något annat, som ni kanske förstår så följer jag bara efter mitt liv, jag har inga valmöjligheter. Saker och ting som var roliga för två månader sedan går numera endast på automatik, ett rop hörs inte, det försvinner bara ut i tomma intet, vart man ska avänja sig vet jag inte längre, jag är helt enkelt fast i min egen verklighet!